– Med rätt förutsättningar kan säkerhetszoner bli ett användbart verktyg. Men det är mycket viktigt att följa upp effekterna, både ur allmänhetens och polisens perspektiv, så att arbetet med zonerna verkligen får avsedd effekt, säger Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow.
Polisförbundet anser att säkerhetszonernas effekter på det brottsförebyggande arbetet, hur allmänheten uppfattar tryggheten i området och vilken effekt zonerna får för tilliten och förtroendet för polisen, måste utvärderas. Effekterna ur ett barn- och diskrimineringsperspektiv kopplat till tilliten till polisen behöver också följas upp.
Det är även viktigt att utvärdera hur säkerhetszonerna påverkar polisens arbetsmiljö och möjligheter att framgångsrikt utreda brott.
– Det måste finnas en tillräckligt stor lokal polisiär närvaro för att både upprätthålla zonerna och bedriva relationsskapande arbete. Om det skulle visa sig att zonerna försämrar allmänhetens tillit till polisen måste ett omtag göras. Hög tillit är oerhört viktigt för att kunna göra ett bra jobb, säger Katharina von Sydow.
För att förslaget ska få effekt krävs det att både polisen och andra samhällsaktörer har de resurser som behövs för att bemanna i de tillfälliga säkerhetszonerna, anser Polisförbundet.
– De aktörer som våra medlemmar lyfter fram är socialtjänst och skola, men poliser vill även se mer aktiva föräldrar. Flera aktörer måste få förutsättningar att bidra till trygga, säkra områden. Vi bygger samhället tillsammans, säger Katharina von Sydow.
Utredningen föreslår något utökade möjligheter för poliser att genomföra visitationer och husrannsakningar i fordon. Men framför allt ger förslaget en större tydlighet om när det får ske och tydliga krav på dokumentation.
– Att åtgärderna ska kunna granskas i efterhand är mycket viktigt, både för allmänheten och för våra medlemmar, säger Katharina von Sydow.
Läs mer:
Polisförbundets remissvar: https://www.polisforbundet.se/globalassets/publika-dokument/remissvar/remissvar-sakerhetszoner.pdf