– Känslan hos medlemmarna är att Polismyndighetens stödverksamheter inte fokuserar på verksamhetens behov och därmed inte heller på allmänhetens behov. Det här gör många poliser frustrerade och är någonting vi måste ändra på, säger Katharina von Sydow, ordförande i Polisförbundet.

52 procent av Polisförbundets medlemmar anser att en effektivare organisation är så viktig att det är avgörande för  viljan att stanna i yrket. Polisförbundet har även frågat medlemmar och förtroendevalda om exempel på organisationens konsekvenser. Många beskriver en verksamhet som i vissa delar fungerar alldeles för trögt och är för administrativt tung vilket hämmar kärnverksamheten. Man pekar också på vad som händer när chefer i kärnverksamheten inte längre har mandat att fatta viktiga beslut.

Ett exempel är från Gränspolisen i Stockholm som gjorde bedömningen att man behövde 100 utbildningsplatser för att utbilda fler och kunna stärka gränspolisens arbete. HR beviljade bara 37 platser. Ett annat exempel är en polischef som av säkerhetsskäl begärde att en medarbetare skulle få ett så kallat särskilt tjänstekort, ett kort utan personuppgifter. Begäran avslogs av en annan avdelning.

Ovanpå de felplacerade mandaten finns problemet med den enorma mängd styrdokument som regnar över en redan hårt belastad verksamhet. Idag finns total 589 sådana regeldokument. Men att det är på det här sättet är inte stödverksamheternas fel. Felet ligger i stället i myndighetens arbetsordning som både fastslår mandat och den omfattande rätten att utfärda styrdokument.

– Vårt mål är att ge poliskåren ett bättre arbetspass, med bättre förutsättningar att göra ett bra, säkert och effektivt jobb – för samhällets bästa. Här har Polisförbundet idag en bra dialog med polisledningen som tagit sig an de här strukturella problemen. Vi har även ett pågående arbete regionalt i förbundet för att bidra till den förändring som behöver ske framöver, säger Katharina von Sydow.

Lösningarna enligt Polisförbundet:

  • Ge tillbaka mandaten till kärnverksamheten. Mandaten ska ligga där besluten kan fattas snabbt, effektivt och av dem som kan frågorna bäst, på ”lägsta ändamålsenliga nivå”.
  • Styr hela polisen mot kärnverksamhetens mål. För ökad effektivitet och bättre utredningsresultat, som regeringen krävt, måste alla delar av verksamheten jobba mot samma mål. Stödverksamheterna behöver stötta utifrån kärnverksamhetens behov, annars kommer polisen aldrig att kunna leverera fullt ut i alla delar. 
  • Professionalisera de horisontella arbetssätten. Att kunna jobba horisontellt över funktions-, regions- och organisationsgränser är viktigare än någonsin i dagens komplexa och snabbföränderliga värld. Här behöver polisledningen dra lärdomar från arbetssätten med stödavdelningarna men också från andra horisontella arbetssätt, som exempelvis den myndighetsgemensamma satsningen Frigg.

Läs mer: Fler exempel på konsekvenser av Polismyndighetens organisation finns här  och här.