Lagen om blåsljussabotage kom till 2020 efter påtryckningar från Polisförbundet. Nu har den för första gången prövats i Högsta domstolen (HD) som valt att sänka straffen för två män som deltog i påskupploppen i Örebro förra året. De båda männen var en del av en större folkmassa som kastade sten och hetsade mot polisen. Männen är tidigare dömda i hovrätten för grovt blåljussabotage, men överklagade till HD.
Trots att brotten bedöms som grova även av HD halverar man nästan straffen för männen, som döms till fängelse i tre år respektive tre år och tre månader. Det är i den lägre graden av straffskalan för grovt blåljussabotage – som lägst kan det bli två år och som högst livstids fängelse.
– Poliser som har i uppdrag att skydda och hjälpa andra måste ha ett starkare skydd från samhället. Under påskupploppen utsattes många poliser för besinningslöst och livsfarligt våld och det krävs stränga straff för att markera allvaret i de här brotten. Det är därför en besvikelse att straffen blir så låga, säger Katharina von Sydow om HD:s dom.
Anledningen till att straffen sänks är att HD anser att man inte kan bevisa samförstånd – det vill säga att gruppen agerade i gemensam sak. I stället tittar man på vad enskilda individer gjort.
– Poliserna som var där i tumultet uppfattade att de angreps av en folkmassa, inte av enskilda individer. Det kommer att ställas mycket högre krav på bevisningen framöver om kravet är att man ska kunna bevisa vad varje enskild individ har gjort i detalj, säger Katharina von Sydow.
Redan när lagförslaget togs fram varnade Polisförbundet för att lagen riskerade att bli tandlös. Sedan lagen börjat gälla har Polisförbundet återkommande krävt att den ska skärpas.
– Den hållningen har stärkts efter HD:s dom, säger Katharina von Sydow.